Alla vi som har emigranter oavsett från vilket land de kom från på resa till Amerika eller som i dagligt tal nämns USA, har stora möjligheter att finna mycket information, data, dokumentation i form av folkräkningar, kyrkoböcker, vigsel och dödsattester med mycket mer.
Många använder Ancestry för att lägga upp sina släktträd med en GEDCOM fil eller bygger ett från grunden, vilket inte kostar något. Det är bara det att i Ancestry finns det en stor mängd databaser att söka information. Utöver tidigare nämnda dokument finns många fler såsom USA skolfotokatalog, bilder, militära handlingar och deras kortregister med sökbara listor för alla samlingar.
Eller varför inte få tillgång till ännu fler släktträd vars ägare kan kontaktas. Har ofta kontakt med andra släktforskare om deras innehåll.
Man bjuder in varandra till respektive träd och kan se även levande personer. Nyhetsbrev och tips direkt i din mailkorg om möjliga släktingar eller ny information om dem.
Vad kostar det då att ha ett abonnemang? Beror på om man är med eller inte i en släktforskarförening, då får man rabatterat pris.
De allra flesta släktforskare är med i någon förening.
Det finns lite olika abonnemang att välja på:
– Sverige-abonnemang, få tillgång till svenska och utvalda nordiska databaser.
– World Deluxe-abonnemang, få tillgång till uppgifter från hela världen.
se aktuellt pris.
Själv har jag ett World Deluxe-abonnemang då jag har släkt från många länder, Norge, Danmark, Tyskland, Kanada, Australien för att nämna några. Detta har jag haft stor nytta av i min forskning. Att komma över tyska emigranter, släktträd, eller norska och svenska kyrkoböcker med en enkel sökning. En del av dessa ligger redan öppet på respektive lands digitala plattformar som Digitalarkivet i Norge eller Riksarkivet i Sverige men dyker upp i sökningen.
Hur söker man då i denna gigantiska datamängd Ja det beror på vad man är ute efter.
Så här ser sökmenyn ut på svenska. Välj annars språk till något av engelska, svenska, tyska, franska, spanska och italienska.
Jag söker nästan uteslutande på engelska eftersom namnen i USA ofta är en ”översättning” till engelska. Vill jag söka på engelska och svenska då väjer jag att ha två webbläsare i gång samtidigt, en för engelska och en exempelvis Edge för svenska.
Själv använder jag mig av nästan alltid av menyvalet ”sök genom alla dokument” men fyller inte i alla fält. Här ett exempel. Svend Nilsen för ca: 1870 i Norge, utvandrade troligen till Iowa, USA. Jag kryssar i Exakt & låter som i namnvalet därför att dessa namn med skandinavisk stavning inte alltid ser lika ut i USA. Se mer under ”Namnbyte i Amerika” Norsk emigration på olika exempel.
Orten där de släktingen kan ha bott väljer att vara icke ikryssad för jag vet inte exat om det är Iowa. Vet man inte vart i USA, skriva då bara USA. Samma med födelseåret, även om jag vet att det var 1870 låter jag denna ruta även vara icke ikryssad. Anledningen är att det kan förekomma och gör det med olika fördelsårtal i olika dokument. Här gäller samma regel som alltid, närmaste källa är födelseboken. Det jag med säkerhet vet är att personen kom från exakt det här landet. Sen är det bara att klicka på sök.
Du kommer att få en stor mängd med förslag med de bästa finns högst upp. år folkräkning
Säg att vi träffar rätt och klickar på den personen. Då hamnar vi troligen på någons släktträd där individen finns. Behöver inte vara så men ofta stämmer det väl in.
Nästa sökning bör ske med folkräkningarna från 1790 till 1950. Det brukar vara den från år 1900 som är mest lämpade att se på. Folkräkningarna från 1870, 1880 är också bra men innehåller inte lika mycket information utan mer familjebildningen. Tyvärr har större delen av folkräkningsmaterialet från 1890 förstördes i en brand 1921. Den var intressant då det skett en 25% ökning av befolkning från 1880 som då var uppe i ca: 70 milj människor.
Vi tar en titt på en folkräkning från år 1900.
Folkräkningen innehåller fakta vi behöver för personen i vår sökning, Svend Nilsen. Här finns bättre födelseuppgifter, emigration årtal, även om man får ta det med en nypa salt.
Nu kan man öppna bilden och se in i dokumentet. Det går att spara ner det till datorn och/eller ner till sitt släktträd på Ancestry eller vad man nu vill göra.
Vi ska klicka på ”Visa register” vilket är mycket mer intressant. Det dyker upp en lista på föreslagna poster/dokument. Beroende på vem kan den listan vara kort eller lång. I Svend Nilsen fall finns kanske redan kända dokument men även en passagerarlista vid emigrationen. Den kan vara mycket intressant att öppna och se när och med vilket fartyg han reste till New York. Vi får kanske också reda på vilken destination i USA han var på väg till. Det kanske står yrke eller någon medpassagerare som är släkt till honom.
Om nu personen redan befinner sig i USA och har bildat familj kan listan se mycket längre ut. Här kan det finnas fler folkräkningar fram till 1950som är den senaste. Födslar, vigslar, dödsattester och framför allt militära inskrivningar för första och andra världskrigen som är fulla med bra information. Registerkorten för både första- och andra världskriget inkallelser har jag skrivit om tidigare under ”Släktforska i USA”.
Här till vänster har vi ett exempel på en annan person i USA, Irwin Goodmanson född 1902. Nu ser vi hans födelse, vigsel, militära inskrivningen, flera folkräkningar, dödsdokument och en länk till hans gravplats på findagrave.com.
Märk väl att hans efternamn är amerikaniserat från det norska Gudmundsen.
Jag använder Ancestry nästan dagligen i mitt släktforskningsarbete. Kan tyckas att det kostar en del men utslaget per månad är det inte så mycket. Det är trots allt en stor hobby.
Allan Kvalevaag
2025-05-15