Eller Haithabu om man så vill, en plats där marknadsaktiviteterna var väl utbredda under 800-1000-talet. Hedeby var en omlastningsplats för vidare transport av varor från nord och syd. En strategisk väl vald plats vid danska rikets gräns långt in i landet med sjöväg via fjorden Schlei till Östersjön. Det var kung Godfred av Danmark som anföll år 808, Franiska rikets kung Karls allierade (slaviska obotriterna) i den konkurrerande staden Reric. Han flyttade Reric handelsmän till Hedeby, som växte till en stor stad med dåtidens mått. Under sin storhetstid hade Hedeby runt 1000 invånare. Namnet som användes i de tysktalande områdena var Haithabu vilket också finns med på Erikstenen (läs mer under Haddeby-sten 1). Enligt Adam av Bremen grundades ett rike med Hedeby i centrum av Kung Gnupas far Olof. G. Det var kung Godefrid som utvecklade Hedeby till en stor handelsplats. Hedeby förstördes 1066 av inkräktare. Staden byggdes aldrig upp igen utan fick förfalla långt in i våra dagar. En ny boplats bygges senare upp norr om Hedeby som fick namnet Slesvig, med dansk stavning. Numera heter staden Schleswig och ligger i dagens Schleswig-Holstein i Tyskland. I början på 1900-talet började utgrävningarna i Hedeby som fram till dess legat orört i sina kulturlager. Än idag pågår arkeologiska utforskningar i området kring Hedeby
Livet var hårt i Hedeby, med många människor nära varandra. Det var trångt mellan de små husen som låg i ett regelbundet mönster. Gatorna ner mot hamnen låg i öst-västlig riktning. Människorna levde sällan mer än 30–40 år. Arkeologiska undersökningar visar att de ofta led ett smärtsamt öde och dog av sjukdomar som tuberkulos. 
Den spansk/arabiske resande köpmannen Al-Tartushi besökte Hedeby år 965 och han har skrivit den mest färgstarka och ofta citerade beskrivningen av livet i Hedeby. Al-Tartushi kom från Córdoba en provins i Spanien där livet var betydligt bekvämare än i Hedeby.
”Slesvig (Hedeby) är en mycket stor stad alldeles i andra änden av havet. Invånarna dyrkar Sirius, förutom en minoritet kristna som har en egen kyrka där. Den som slaktar ett offerdjur ställer upp stolpar vid dörren till hans innergård och spetsar djuret på dem, vare sig det är en ko, en get eller en gris, så att hans grannar ska se att han offras för att ära sin gud. Staden är fattig på varor och rikedom. Människor äter främst fisk som är riklig. Bebisar kastas i havet på grund av ekonomin. Rätten till skilsmässa tillhör kvinnorna. Konstgjort ögonsmink är en annan egenhet; när de bär det försvinner aldrig deras skönhet, i själva verket görs det av både män och kvinnor. Dessutom: Aldrig har jag hört någon sjunga så dåligt som dessa människor, det är ett mullrande ljud som kommer från deras halsar, som en hund, men ännu mer bestialiskt.”
Haddeby-sten 1
Det finns fyra kända runstenar som berättar om olika händelser om Hedeby historia.
Stenarna finns placerade i museum Haithabu söder om Schleswig.
En märklig sten upptäcktes i slutat på 1700-talet närheten av Schleswig (Slesvig på danska) när man försökte gräva upp en nedsjunken sten för att använda den till ett bygge. Markägaren hade grävt upp ca: halva stenen och lätt den ligga kvar då det inte gick att flytta den. Den fick ligga kvar och regn gjorde att stenen spolades av, då upptäckte man runorna.
Stenen berättar om en belägring av handelsstaden Hedeby.
Inskriptionen lyder:
”Torulf reste sten denna, hirdman Sven, efter Erik kamraten sin som vart död då kämparna belägrade Hedeby. Men han var Styrman en kämpe mycket förträfflig”
Den som reste stenen prisade sig själv som en Svens ”hirdman”. En av konungens soldater. Erik som stenen är rest över var en ”styrman” vilket menas att han antingen var en ledare eller den som styrde vikingaskeppet. Stenen är daterad till år 1000.
Haddeby-sten 2
Stenen är en vikingatida (Jelling, efter år 934) runsten, Man har tidigare ansett ristningen vara svensk, men den kan mycket väl vara lokalt skapad.
Inskriptionen lyder:
”Asfrid gjorde detta minnesmaerke efter Sigtrygg, sin son och Gnupas”
Haddeby-sten 3
År 1857 fann man en omkullvält sten vid en gravhög i närheten av Schleswig. En stenhuggare hade fått i uppdrag att klyva stenen med vägrade då han såg runor den densamma. Han såg till att stenen hamnade i säkert förvar hos museum folk.
Stenen är rest av konung Sven och omtalar med stor sannolikhet samma strid om Hedeby.
Inskriptionen lyder:
”Sven konung satte stenen efter Skarde, sin hirdman, som hade farit västerut, men nu vart död vid Hedeby”
Stenen är daterad till år 982.
Stenen är rest av en konung som hedrar sin hirdman som enligt runskriften varit västerut i ett vikingatåg, förmodligen i England och nu dog vid ankomsten till Hedeby.
Kungen hette Sven och vid denna tid fanns det en mäktig vikingakonung Sven Tveskägg. Han var ofta i England och härjade och tvingade invånarna att betala ”danagälder” flera gånger (se Yttergärdestenen i Uppland). Troligen hade Sven och hans hirdman Skarde upplevt många strider tillsammans under de vikingatåg som härjade i England.
Hedeby upplevde flera belägringar under vikingatiden. Vilken av dem beskriver stenarna nummer ett och tre. Under denna tid fanns det två konungar med namnet Sven som stämmer in, Sven Tveskägg och Sven Estridson. Den sistnämnde var konung då Hedeby plundrades och skövlades av den norska kungen Harald Hårdråde år 1050. Runstenarna verkar vara från cirka år 1000 och då är Sven Tveskägg kung i Danmark.
Haddeby-sten 4
Runstenen upptäcktes 1887 då den hämtades från en bastion vid Gottorp slott och överfördes därifrån till museet i Kiel, senare till Gottorp och därifrån till museet Haithabu söder om Schleswig.
Stenen har använts till grunden av en bastion på Gottorp slott från 1500-talet. Stenen har en historisk kopplingen till den saxiska segern över Gnupa år 934. Runskriften pekar på en datering före ca 950.
Inskriptionen lyder:
”Åsfrid gjorde detta kummel, Odinkars dotter, efter Sigtrygg, hennes och Gnupas son. Gorm ristade runorna.”
Daneverken
En omfattade försvarsanläggning med flera vallar på en sammanlagd längd mellan 25 – 30 km. Vallarna sträcker sig från Hedebys stadsvall i öster, över det jylländska näset mot väster till sumpmarkerna som omger Rheide å och Treene innan de flyter samman med Ejder. Även öster om Hedeby finns en vall sträckning. Danevirke är byggd i olika faser, de äldsta dateringarna är från år 737 e Kr, dessa kommer från en tillbyggnad på vallens ännu äldre delar. Nya dateringar av bjälkar kan härledas tillbaka till 600-talet. Under senare 1100-talet har även Valdemar den store byggt på Danevirke. Vallarna har dels haft träpalissader på krönet och dels vallgravar. Om ni är i trakterna så gör gärna ett besök på museet Danevirke Museum.
