
Foto: Illustration: ARKIKON
Nord-Karmøy Historielag
NRK
Nordvegen Historiesenter
Allan Kvalevaag
2021-03-06
Harald Hårfagre kungsgård
Foto: Illustration: ARKIKON
Arkeologer har funnit Harald Hårfagre kungsgård på Avaldsnæs. Redan 2006 fann man byggnadsrester som bekräftar det. Harald Hårfagre som var en vestlandskung i Norge mellan 872 – ca 933 hade fem kungsgårdar han reste mellan. Alla hans gårdar låg längs seglingsleden Utstein (Rennesøy), Avaldsnæs (Karmøy), Fitjar (Stord), Albrekstad (Bergen) och Seim (i Lindås norr om Bergen). Kungsgården på Avaldsnæs var den viktigaste och här kände han sig bäst hemma, där han tillbringade sina vintrar.
Projektet har fortsatt med att kartlägga Avaldsnes roll som kunglig plats från omkring år 200 till tidig medeltid, inklusive vikingatiden fram till år1100. Efter upptäckten av den medeltida kungliga kungsgården 2012 utvidgades projektet till att även gälla för högmedeltiden. Kungsgården, vars rester nu har hittats byggdes någon gång mellan 1250–1319 av Håkon Håkonsson som även byggde Olavskirken. Vilken slutfördes av Håkon V Magnusson som gjorde Olavskirken till en av fyra kollegiala kyrkor i Norge. De andra finns i Bergen, Oslo och Tønsberg. Omkring år 1250 reste Håkon Håkonsson ett kapell på platsen. Gården blev nedbränt 1368 men byggdes upp igen. På 1400-talet användes gården som prästgård vilken brann ner 1698. Läs mer om branden.
Se den digitala rekonstruktionen baserad på arkeologiska utgrävningar 2017 hur kungsgården kan ha sett ut omkring år 1300.
Läs mer:
Nord-Karmøy Historielag
NRK
Nordvegen Historiesenter
Allan Kvalevaag
2021-03-06
DNA släktforskning är ett nytt spännande område. Det uppstår många nya kontakter som bär på samma segment som mäts i cM (Centimorgan). Med hjälp av verktyg kan de placeras i ett cluster. Alla i ett och samma cluster är man då släkt med. För att förstå mer om DNA släktforskningen har jag tagit fram en information i ämnet. Lär dig mer här.
Använder TNG för visning av släktträdet på webben. Ett kraftfullt släktforskningsprogram nu även uppdaterat med egna rapporter för militärtjänst. Släktträdet växer hela tiden mycket tack vare Ancestry många databaser för alla de emigranter som bosatte sig i Amerika. Och inte minst tillgången till norska bygdeböcker. Där gårdarnas population finns återgiven flera hundra år bakåt i tiden. Böckerna finns att läsa på NB.no.
DNA släktforskning är det betydligt annorlunda än det traditionella viset. Matchningarna med tillräckligt mycket centiMorgan ska undersökas. Personer som ens DNA matchar kontaktas med förgreningar i såväl Norge, Danmark och USA. Införskaffade nyligen Peter Sjölunds senaste bok, Genombrottet om dubbelmorden i Linköping. Intressant läsning hur Peter löste släktskapet från brottsplatsens DNA till den nu dömde personen.